Det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal 2020-2021 (TS-20)

Nummer: 12/2020

Allmänt om avtalsuppgörelsen 2020–2021

TS-20 gäller 1.5.2020–31.3.2022. Efter 31.3.2022 fortsätter avtalet att gälla ett år i sänder om det inte skriftligt sägs upp minst sex veckor innan avtalsperioden löper ut.

Detta cirkulär har utarbetats i samråd med avtalsorganisationerna inom TS och avtalsparterna har nått samförstånd om cirkulärets innehåll.

Lönejusteringar 2020–2021

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.10.2020 genom en allmän förhöjning på följande sätt:

De uppgiftsrelaterade löner som 30.9.2020 är minst 2 131 euro höjs med 1,22 procent.

De uppgiftsrelaterade löner som 30.9.2020 är mindre än 2 131 euro höjs med 26 euro i månaden.

I deltidsarbete är den eurobaserade förhöjningen av den uppgiftsrelaterade lönen lägre i samma proportion som den anställdes arbetstid är kortare än den fulla ordinarie arbetstiden enligt tjänste- eller arbetskollektivavtalet.

Det individuella tillägget enligt TS-20 § 12 och separattillägget enligt § 14 höjs med 1,22 procent. Den allmänna förhöjningen minskar inte separattillägget enligt TS-20 § 14. Den allmänna förhöjningen minskar separattillägget enligt TS § 14 mom. 1 endast om det baserar sig på ett beslut enligt TS § 14 mom. 3. (gäller endast "rekryteringstillägg" enligt § 14 mom. 1 punkt 4)

Allmän förhöjning 1.2.2021

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.2.2021 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 1,0 procent.

Det individuella tillägget enligt TS-20 § 12 och separattillägget enligt § 14 höjs med 1,0 procent. Den allmänna förhöjningen minskar inte separattillägget enligt TS-20 § 14. Den allmänna förhöjningen minskar separattillägget enligt TS § 14 mom. 1 endast om det baserar sig på ett beslut enligt TS § 14 mom. 3. (gäller endast "rekryteringstillägg" enligt § 14 mom. 1 punkt 4).

Lönegrupper

De höjda uppgiftsrelaterade minimilönerna i lönegrupperna:

Lönegrupp Uppgiftsrelaterade minimilöner    
  från 1.4.2019

från 1.10.2020

från 1.2.2021
I 1 846,31 1 872,31 1 891,03
II 2 027,19 2 053,19 2 073,72
III 3 318,25 3 358,73 3 392,32

Minimilön

Minimilönen enligt § 10 i TS-20 är 1 804,77 euro från 1.10.2020 och 1 822,82  euro från 1.2.2021.

Betalningen av justerade löner

De justerade lönerna, arvodena och tilläggen betalas första gången senast inom två månader och retroaktiva förhöjningar senast inom tre månader efter att justeringarna trätt i kraft. Om det på grund av tidsbrist och/eller uträkningstekniska skäl inte är möjligt att göra utbetalningarna inom ovan nämnda tidsfrister kan man lokalt komma överens om senare utbetalningspunkter.

Arbetstidsersättningarna betalas på basis av den enligt avtalsändringarna förhöjda ordinarie lönen från början av den kalendervecka som följer efter förhöjningstidpunkten. Effekten av förhöjningen betalas från början av kalenderveckan, om förhöjningstidpunkten är den första dagen i kalenderveckan.

I periodarbete betalas arbetstidsersättningarna på basis av den enligt avtalsändringarna förhöjda ordinarie lönen från början av den arbetsperiod som följer efter förhöjningstidpunkten. Effekten av förhöjningen på arbetstidsersättningarna betalas från början av arbetsperioden, om arbetsperioden innehåller fler kalenderdagar med förhöjning enligt avtalsändringarna.

Lokal justeringspott 1.4.2021

Utgångspunkterna för den lokala justeringspotten

Den lokala justeringspotten är 0,8 procent av lönesumman inom TS per 31 januari 2021.

När den lokala justeringspotten fördelas är syftet först och främst att arbeta fram eller vidareutveckla de lokala lönesystemen, rätta till lokala missförhållanden i lönerna och stödja resultatfrämjande omorganiseringar av verksamheten och uppgifterna. Samtidigt bör man se till att lönenivån för personer i lednings- och chefsställning och för andra som står utanför den uppgiftsrelaterade lönesättningen står i rätt förhållande till de underställdas löner eller till lönerna i jämförbara grupper. Arbetsgivaren bör fästa vikt vid att den lokala justeringspotten fördelas så jämlikt som möjligt mellan de olika lönebilagorna med beaktande av bilagornas lönesummor. De som står utanför lönesättningen betraktas då som en egen grupp. Den lokala justeringspotten används för höjning av uppgiftsrelaterade löner och/eller för betalning av individuella tillägg eller motsvarande förhöjningar.

Den lokala justeringspotten beräknas på lönesumma under en så normal månad som möjligt för dem som omfattas av detta avtal. Potten beräknas på lönesumman som föregår den andra allmänna justeringen vid 1.2.2021. En kommun eller ett kommunalförbund kan i samband med fördelningen av de lokala justeringspotterna sammanslå AKTA ́s och TS ́s justeringspotter om det i kommunen/kommunalförbundet finns tre eller färre anställda som omfattas av TS- avtalet.

Den lokala arbetsgivarens och huvudavtalsorganisationernas representanter förhandlar om användningen av den lokala justeringspotten. Målet för förhandlingarna är att ge personalen faktiska påverkningsmöjligheter och att i mån av möjlighet uppnå samförstånd genom att höra förhandlingsparterna på lika villkor. Över förhandlingarna ska det upprättas ett protokoll där parternas ståndpunkter med eventuella motiveringar framgår. Om den kommunala arbetsgivaren inte har sammankallat parterna för lokala förhandlingar vid fördelningen av den lokala justeringspotten och om arbetstagarparten inte i efterhand godkänner arbetsgivarens ensidiga beslut om fördelningen skall potten fördelas som en allmän förhöjning åt alla anställda i kommunen.

De lokala förhandlingarna om den lokala juteringspotten kan med fördel ske enligt följande schema:

1. En representant för arbetsgivaren kartlägger löneuppgifterna och hör huvudavtalsparterna.

2. Arbetsgivaren hör personalen (genom samarbetsorgan så som arbetarskyddskommission).

3. Ärendet förs fram till det organ som fastställer lönerna.

4. Arbetsgivaren utser förhandlare med fullmakt att förhandla och fastställa resultat.

5. Arbetsgivaren förhandlar med huvudavtalsorganisationerna.

6. Arbetsgivaren fastställer fördelningen med beaktande av de synpunkter som framgått i förhandlingarna.

Parterna kan också komma överens om att genomföra justeringen som en allmän förhöjning.

Arbetstid

Slopande av konkurrenskraftsavtalets arbetstidsförlängning och ändringar i anslutning till detta

De förlängningar av den ordinarie arbetstiden som avtalats med stöd av konkurrenskraftsavtalet gäller till söndag 1.11.2020. De ordinarie arbetstiderna enligt AKTA 2020–2021, iakttas från 2.11.2020 eller från ingången av den arbetsperiod som börjar närmast efter detta datum. I stället för de förlängningar av den ordinarie arbetstiden som avtalats med stöd av konkurrenskraftsavtalet och som nu slopas har parterna avtalat om vissa ändringar i bland annat arbetstidskapitlet. Dessa ändringar träder i kraft 2.11.2020.

Arbetstidform

AKTA 2018–2019

AKTA 2020–2021

ArbetstidformAKTA 2018–2019AKTA 2020–2021

Allmän arbetstid

Ordinarie arbetstid 38 tim. 45 min./vecka

Söckenhelgsförkortning
7 tim. 45 min.

Övertidsgräns
38 tim. 45 min./vecka.

Ordinarie arbetstid 38 tim. 15 min./vecka

Söckenhelgsförkortning
7 tim. 39 min.

Övertidsgräns
38 tim. 15 min./vecka.

Byråarbetstid

Ordinarie arbetstid 36 tim. 45 min./vecka

Söckenhelgsförkortning
7 tim. 21 min.

Övertidsgräns
38 tim. 45 min./vecka.

Ordinarie arbetstid 36 tim. 15 min./vecka

Söckenhelgsförkortning
7 tim.15 min.

Övertidsgräns
38 tim. 15 min./vecka.

Periodarbetstid

Ordinarie arbetstid och periodens övertidsgräns:

77 tim. 30 min./2 veckor

116 tim. 15 min. /3 veckor

155 tim. /4 veckor

Söckenhelgsförkortning
7 tim. 45 min.

Ordinarie arbetstid och periodens övertidsgräns:

76 tim. 30 min. /2 veckor

114 tim. 45 min./3 veckor

153 tim./4 veckor

Söckenhelgsförkortning
7 tim. 39 min.

Bilaga 18 Arbetstid för vissa sakkunniga

37 tim. 30 min. /vecka

Söckenhelgsförkortning
7 tim. 30 min.

Övertidsgräns
38 tim. 45 min. /vecka.

37 tim. / vecka

Söckenhelgsförkortning
7 tim. 24 min.

Övertidsgräns
38 tim. 15 min./vecka.

AKTA kapitel III Arbetstid

Bestämmelserna i arbetstidskapitlet i AKTA har ändrats och preciserats:

§ 2 Anställda som omfattas av arbetstidslagen (tillämpliga bestämmelser i arbetstidslagen)

§ 4 Arbetstid

§ 5 Beredskapstid

§ 6 Arbetstidsformer (förlängningen slopad)

 § 7 Allmän arbetstid (förlängningen slopad)

§ 8 Byråarbetstid (förlängningen slopad)

§ 9 Periodarbetstid (förlängningen slopad)

§ 10 Exceptionell ordinarie arbetstid (ändrad laghänvisning)

§ 11 Sammanhängande arbetsdag och arbetsskiftets längd

§ 14 Definition av och ersättning för övertidsarbete (förlängningen slopad)

§ 15 Mertids- och övertidsarbete i periodarbete under en avbruten period (förlängningen slopad)

 § 17 Nödarbete (ändrad laghänvisning)

§ 23 Uträkning av timlön samt tidpunkten för ersättning i pengar eller i form av ledighet (ändrad laghänvisning och förlängningen slopad)

§ 24 Veckovila

§ 27 Utjämningsschema för arbetstiden

§ 28 Arbetsskiftsförteckning

§ 32 Villkor för flexibel arbetstid

§ 33 Gränser för överskridning eller underskridning av den ordinarie arbetstiden (saldo)

§ 36 Uppföljningsperiod för den maximala arbetstiden (ny bestämmelse)

Materiella ändringar i TS-20

De ändrade bestämmelserna i bilaga 2 i cirkulärbilaga 3.

Bilaga 2 Särskilda bestämmelser om arbetstidsarrangemang vid brand- och räddningsverk

§ 1 Ordinarie arbetstid

Arbetstid enligt punkt d) (40 timmar)

Till mom. 1 punkt d) lades en tillämpningsanvisning om dygnsvila. Enligt tillämpningsanvisningen har parterna med stöd av 34 § i arbetstidslagen avtalat om dygnsvila på ett sätt som avviker från vad som föreskrivs i 25 § i arbetstidslagen genom att dygnsvilan kan vara kortare än 11 timmar. Arbetsskiften måste dock ordnas så att den ersättande vilotiden enligt 25 § 4 mom. i arbetstidslagen ges på det sätt som föreskrivs i lagen (hänvisningsbestämmelse).

Dispens

TS-20 ger möjlighet till en ordinarie arbetstid som baserar sig på ett tillstånd till undantag. Enligt tillämpningsanvisningen kan den ordinarie arbetstiden basera sig på ett tillstånd till undantag som beviljats med stöd av arbetstidslagen (FFS 605/1996, 872/2019) (hänvisningsbestämmelse).

Arbetstidsarrangemang enligt TS-18

Uppföljningsperiod för den maximala arbetstiden

I fråga om bilaga 2 har parterna kommit överens om en uppföljningsperiod för den maximala arbetstiden. Uppföljningsperioden för den maximala arbetstiden är 6 månader. Enligt tillämpningsanvisningen har parterna med stöd av 34 § i arbetstidslagen (FFS 872/2019) kommit överens om att förlänga uppföljningsperioden för den maximala arbetstiden enligt 18 § i arbetstidslagen till 6 månader.

Uppföljningsperioden för den maximala arbetstiden införs inom den tid som anges i arbetstidslagen.

Enligt arbetstidslagen har arbetsgivaren redan från 1.1.2020 kunnat övergå från uppföljning av maximiantalet övertidstimmar till uppföljning av den maximala arbetstiden med en uppföljningsperiod på 4 månader. Enligt avtalsuppgörelsen för TS-20 är uppföljningsperioden för den maximala arbetstiden 6 månader i bilaga 2. Enligt övergångsbestämmelserna för arbetstidslagen ska uppföljningen av den maximala arbetstiden införas på arbetsplatserna senast 1.1.2021.

§ 2 Mertidsersättning under söckenhelgsveckor

Då förlängningen av arbetstiden slopades återställdes beloppen för söckenhelgsförkortningarna till att motsvara de tidigare beloppen.

Ställningstagande om arbetshälsa

Parterna har tagit fram ett gemensamt ställningstagande om arbetshälsa se bilaga 4.

Beställning av de nya avtalsböckerna

Information om beställning av de nya avtalsböckerna kommer senare.

KOMMUNALA AVTALSDELEGATIONEN

Jesper Strandvik

Avtalschef

Länk till cirkulären: https://www.kommunforbundet.ax/cirkular

Bilagor

Publicerad 10.12.2020
Uppdaterad 10.12.2020