Ange minst ett sökord Textstorlek:  +  100%  -  Anpassa Skriv ut

Kommunsammanslagningar: en tydlig regional klyfta  

Vad anser invånarna om kommunernas självständighet, samarbete mellan kommunerna och om kommunsammanslagningar?

På påståendet "kommunens självständighet är så viktig att jag är beredd att ge avkall på servicen" svarar nära en tredjedel av de tillfrågade att de är av "helt annan åsikt", vilket i detta fall rimligtvis måste innebära att de kan tänka sig att ge upp kommunens självständighet om den kommunala servicen hotas.

Figur 1. Bedömning av påståendet: "Kommunens självständighet är så betydelsefull att jag är beredd att ge avkall på servicen" (skala 1-5, procent av de svarande) 

 

I skärgården är man mycket mer mån om kommunens självständighet än man är i staden. Så många som 37,2 procent av Mariehamnarna och 32,7 procent av landsbygdsborna är av "helt annan åsikt" medan endast 19 procent av skärgårdsborna har den åsikten. Man kan tolka skärgårdsbornas betygsättning av påståendet så att en stor del av dessa (nära var tredje av dem har givit fyror och femmor som omdöme) skulle vara beredda att ge avkall på den kommunala servicen för att bevara sin kommuns självständighet.

Mariehamnarna månar mest om servicen och minst om den kommunala självständigheten. Nära 64 procent av dem gav ettor eller tvåor i omdöme. Motsvarande beräkning gav 58,5 för landsbygden och 46,9 för skärgården.

Mariehamnarna gav i medeltal svaret 2,09, landsbygdsborna 2,27 och skärgårdsborna 2,77. Alla dessa medeltal ligger därmed på den negativa sidan (mindre än 3) i förhållande till påståendet om självständighet och servicenivå.

Polarisering i frågan om färre kommuner 

Vad tycker ålänningarna om möjligheten eller nödvändigheten av att slå samman kommuner på Åland?

Andelen av de svarande som helt instämde i påståendet "Det skulle vara en fördel om antalet kommuner på Åland var färre" var 42,7 procent och andelen som gav påståendet en fyra i betyg var 18,0 procent. Det betyder att drygt 60 procent av de svarande vägde över åt den positiva sidan. Men vi ser också att frågan skapar en viss polarisering i och med att 15,0 procent sade sig vara av helt annan åsikt.

Frågan är då om svaren skiljer sig mellan personer med olika bakgrund vad gäller kön, region och åldersgrupp. Könstillhörighet visade sig vara irrelevant i sammanhanget, men däremot inte ålder och regionstillhörighet.

När det gäller åldersgruppernas inställning till kommunsammanslagningar fann vi att det starkaste stödet ("helt av samma åsikt") fanns i åldersgrupperna i det breda spannet 35-74 år. I gruppen 34-54 år angav varannan av de svarande att de helt instämde i påståendet. De allra yngsta och de allra äldsta var mycket mindre positiva i sin inställning till kommunsammanslagningar. I gruppen 18-24-åringar angav knappt var femte att de var helt av samma åsikt, medan nästan var fjärde angav sig vara av helt annan åsikt.

Vi fann stora - för att inte säga dramatiska - skillnader mellan hur personer från staden, landsbygden och skärgården betygsatte påståendet "det skulle vara en fördel om antalet kommuner på Åland var färre". Spännvidden mellan svaren är störst mellan staden och skärgården.

Figur 2. Bedömning av påståendet: "Det skulle vara en fördel om antalet kommuner på Åland var färre", efter region (skala 1-5, procent av de svarande) 

Som vi ser av staplarna längst till höger är gapet stort mellan andelen Mariehamnare respektive skärgårdsbor som till fullo instämmer i påståendet. Den höga mörkaste stapeln längst till höger visar att andelen stadsbor som ger betyget 5 är hela 54,4 procent medan andelen skärgårdsbor som ser fördel med färre kommuner är endast 17,6 procent. Däremellan positionerar sig de boende på landsbygden med 41,1 procent femmor. Vi kan också notera att andelen skärgårdsbor som är "av helt annan åsikt" är mycket större än motsvarande andel för de boende på landsbygden och i staden. 

Figur 3. Bedömning av påståendet: "Det skulle vara en fördel om antalet kommuner på Åland var färre", efter region (medeltal skala 1-5) 

 

Frågan om kommunsammanslagning polariserar alltså ålänningarna. Det blir också tydligt när vi räknar medeltalen av svaren från respektive regioner. Den samlande bilden vi får när vi räknar medeltalen av alla svaren är tydligt positiv (3,65), men skillnaden mellan regionerna är stor. Medeltalet av svaren från boende i Mariehamn ligger till och med över fyra, medan svaren från skärgården ligger klart under tre. Frågan är då om detta mönster går igen om man uttryckligen frågar om inställningen till att den egna kommunen slås samman med någon annan?

En analys av svaren vi fått visar att detta påstående fortfarande är polariserande. Figuren nedan visar hur svaren fördelar sig och hur en majoritet faktiskt svarar antingen "helt av annan åsikt" (20,8 procent) eller "helt av samma åsikt" (31,7 procent).

Figur 4. Bedömning av påståendet: "Det vore en fördel om min kommun skulle gå samman med någon/några andra kommuner." (skala 1-5, procent av de svarande) 

 

Här handlar det alltså specifikt om den egna kommunens eventuella sammangående. Det intressanta är att se hur man modererar sitt svar i förhållande till de två tidigare frågorna som handlar om kommunsamarbete och sammanslagningar i allmänhet.
En jämförelse med svaren på frågan om hur man ställer sig till kommunsammanslagningar i allmänhet ger vid handen att man är betydligt mer tveksam när det gäller den egna kommunen.

Andelen som instämmer helt minskar med så mycket som 11 procentenheter och andelen som är helt avvisande till tanken ökar istället med dryga 5 procent. En stor andel av de boende i Mariehamn och på landsbygden, instämmer helt i påståendet att det finns fördelar med att slå samman den egna kommunen med en annan. Det tydligaste avvikande utslaget i respondenternas bedömning är andelen skärgårdsbor som svarar att de är av "helt annan åsikt" i denna fråga. När en sammanslagning av den egna kommunen kommer på tal ökar den gruppen från 28,4 procent till 37,8 procent.

Figur 5. Bedömning av påståendet: "Det vore en fördel om min kommun skulle gå samman med någon/några andra kommuner", efter region (skala 1-5, procent av de svarande)

 

Medeltalet i bedömningarna sjönk i alla regioner när vi frågade om just den egna kommunen bör slås samman. Förändringen är störst i Mariehamn där nu medeltalet i bedömningarna sjönk från 4,03 till 3,40 och minst på den samlade landsbygden; från 3,59 till 3,46. I detta perspektiv framstår landsbygden som den region som är mest positiv till en sammanslagning av den egna kommunen. Skärgården befäster sin ställning som den mest negativa till sammanslagning här sjunker medeltalet från redan negativa 2,86 till ännu den mer negativa bedömningen 2,46 i medeltal.  

 

Källa: Invånarnas syn på kommunernas verksamhet och organisation