Ange minst ett sökord Textstorlek:  +  100%  -  Anpassa Skriv ut

Kommuninvånarna vill ha bättre medborgardialog och ökad valfrihet

I enkätundersökningen om invånarnas syn på kommunernas verksamhet framkom att det finns ett stöd för ett ökat brukarinflytande i kommunerna, särskilt bland de unga.

Information om beslut och verksamhet

Av kommuninvånarna ansåg övervägande delen att informationen om besluten som fattas i hemkommunen är "tillräcklig", men stödet är inte oförbehållsamt. Nära 20 procent av de svarande skrev in ettor eller tvåor som betyg (skala 1-5).

Det är intressant att konstatera hur pass stora skillnaderna är mellan regionerna är i frågan. Vid beräkning av medeltalen för regionerna ser vi att spännvidden är stor mellan skärgårdens 3,79 och Mariehamns 3,18. Däremellan hamnar den bedömning som görs av kommuninvånarna på landsbygden. Var tredje boende i skärgården är "helt av samma åsikt", medan bara 12 procent av stadsborna gör samma bedömning.

Påståendet "jag tycker att informationen om kommunens verksamheter är tillräcklig" fick ett begränsat stöd. Inte fler än 13,9 procent instämmer helt, medan 30,6 procent ger ett visst stöd (betyget 4). De regionala skillnaderna motsvarar i stort mönstren från svaren på tidigare fråga.

Vad säger kommuninvånarna om möjligheterna att påverka kommunala beslut? Det visade sig att svaren tyder på stor tveksamhet. För det första ser vi att andelen av de svarande som givit en trea i betyg och därmed placerat sig på en "varken eller"-position är ovanligt stor (38,3 procent). Här har vi dessutom en ovanligt liten del som instämmer helt (6,4 procent) och en ovanligt stor del som är av "helt annan åsikt" (10,7 procent).
Sammanställningen av medeltalen av svaren visar att man hamnar på en övervikt mot den negativa sidan. Medeltalet för hela Åland blev inte större än 2,88. Möjligheten att påverka kommunala beslut får alltså ett sammantaget svagt betyg av de åländska kommuninvånarna.

På frågan om kommuninvånarna ansåg att de hade goda möjligheter att påverka inom de kommunala verksamheterna blev de sammantagna svaren för hela Åland liksom för den föregående frågan tveksamt och visade en övervikt för den negativa sidan. Ett relativt stort antal av de svarande har antingen direkt eller indirekt ansett att de personer som använder kommunens tjänster borde få mer inflytande över verksamheterna. Det framkommer i de öppna egna kommentarerna där  flera personer även gav konkreta förslag till hur olika verksamhetsområden borde skötas.

Man kan konstatera att skärgårdsborna överlag ger mer positiva omdömen än de övriga två regionerna, och att landsbygdsborna i allmänhet ger mer positiva omdömen än stadsborna. Har det med geografisk skala att göra? Det är troligen en del av förklaringen. Att man ger höga vitsord åt sådant som informationen och kunskapen om vart man skall vända sig avspeglar säkert småskalighetens fördel.

Tabell: Invånarnas bedömning av informationsutbud, och möjligheter att påverka, efter region. Medeltal, skala 1-5.  

    Totalt   Mariehamn   Landsbygd
  Skärgård
Informationen om kommunens beslut är tillräcklig 0
 3,39 0
 3,18 
0  3,43 
0  3,79 
Jag har kunskap om vart jag skall vända mig    3,37    3,11 
   3,43 
   3,87 
Information om kommunens verksamheter är tillräcklig    3,34    3,20 
   3,34 
   3,72 
Möjligheter att påverka verksamheter    2,91   2,82 
  2,87 
  3,24 
Kommunala beslutsprocessen är rättvis    3,08    3,05 
  3,00 
  3,41 
Möjligheter att påverka beslut    2,88    2,80 
  2,82 
   3,25 

 

Av svaren att döma har vi en god medborgardialog i kommunerna, men det finns även gott om utrymme för förbättring.

Ökad valfrihet

Det finns stöd för ett ökat brukarinflytande i de åländska kommunerna. Även om de som svarat att de helt stämmer in i påståendet "de som använder sig av kommunens service borde få mer att säga till om" inte är fler än 21 procent, så är motsvarar andelen som nära nog instämmer och givit fyror i omdöme var tredje svarande. Andelen neutrala omdömen (treor) är i detta fall ovanligt stor (36,8 procent). Det innebär att de som instämmer i olika grad uppgår till drygt 53 procent. Här visar en jämförelse med resultatet från ARTTU-projektet att man på Åland ligger strax under genomsnittet för två- och svenskspråkiga fastländska kommuner (56 procent). En tolkning av detta kan möjligen vara att man i de små åländska kommunerna redan anser sig ha ett hyfsat gott inflytande över hur tjänsterna ordnas.

Kvinnor och män svarade likartat på påståendet "de som använder sig av kommunens service borde få mer att säga till om hur tjänsterna ordnas". Däremot fann vi statistiskt säkrade skillnader mellan regionerna. Återigen är det de boende i skärgården som avviker i sina svar och är mer reserverade till påståendet om ökat brukarinflytande. Svaren kan mycket väl bero på att skärgårdsborna anser att de redan har ett tillräckligt inflytande. Vi fann också vissa skillnader mellan åldersgrupper i inställningen till denna fråga. Den yngsta gruppen, den i åldern 18-34 år var sammantaget något mer positivt inställd till ett ökande brukarinflytande än övriga åldersgrupper.

När vi bad de svarande ta ställning till påståendet "kommuninvånarna ska kunna välja mellan offentliga och privata serviceproducenter", fick vi ett sammantaget klart positivt utslag. Särskilt områden som skötsel av kommunala fastigheter, väg- och gatuunderhåll samt idrottsverksamhet anses kunna handhas av privata aktörer. Frågan om att lägga ut kommunala tjänster på privata serviceproducenter har blivit allt mer aktuell i takt med ett ökat krav från konsumenterna på valfrihet i serviceutbudet. Problematiken har dock en klar principiell och ideologisk laddning. Kostnadskalkyler, effektivitetsberäkningar, jämlikhetstankar och så vidare bryts mot varandra.

Tanken att kommuninvånarna ska kunna välja andra kommuners service (t.ex. barndagvård, skola, äldreomsorg) om man vill, fick klart stöd, i första hand på landsbygden.

Tabell: Invånarnas bedömning av den framtida organiseringen av den kommunala servicen, efter region. Medeltal, skala 1-5.

    Totalt
  Mariehamn
  Landsbygd
   Skärgård
Man ska kunna välja mellan offentliga och privata serviceproducenter 0
 4,03 0  4,17 
0
 3,98 
0  3,80 
Kommuninvånarna ska kunna välja andra kommuners service    3,80    3,92 
   3,80 
   3,46 
Användarna borde få mer att säga till om hur kommunens service ordnas
   3,62    3,65 
   3,69 
   3,31 

 

Källa: Invånarnas syn på kommunernas verksamhet och organisation