Ange minst ett sökord Textstorlek:  +  100%  -  Anpassa Skriv ut

Högsta förvaltningsdomstolen

HFD:2007:79
Socialnämnden hade förkastat en ansökan som föräldrarna till en flerhandikappad 11-åring hade gjort om att serviceboende för barnet skulle ordnas hemma hos dem. Enligt nämndens beslut var de tjänster som kommunen ordnade med stöd av lagen om service och stöd på grund av handikapp och lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda tillräckliga, när hänsyn även togs till att föräldrarna var skyldiga att ta vård om sitt minderåriga barn.
Högsta förvaltningsdomstolen förkastade socialnämndens besvär och ändrade inte slutresultatet i förvaltningsdomstolens beslut, med vilket förvaltningsdomstolen hade upphävt nämndens beslut och återförvisat ärendet till socialnämnden för omprövning. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att även tjänsten att ordna serviceboende med bistånd av personlig hjälpare är en tjänst som omfattas av kommunens särskilda skyldighet att ordna service. Serviceboende kan ordnas hemma hos en gravt handikappad. Även en utvecklingsstörd kan betraktas som en sådan gravt handikappad person som avses i lagen om service och stöd på grund av handikapp. Den service och de stödåtgärder om vilka bestäms i sistnämnda lag är avsedda även för ett minderårig gravt handikappat barn, när barnets särskilda behov med hänsyn till hans eller hennes ålder och utvecklingsnivå förutsätter en sådan särskild tillsyn och omsorg som sträcker sig utöver det som föräldraskapet vanligtvis förutsätter av föräldrar. Lagen om service och stöd på grund av handikapp 4 § 1 mom. och 8 § 2 mom. Förordningen om service och stöd på grund av handikapp 10, 11 och 16 §

HFD:2006:39
En gravt handikappad person hade en fritidsbostad i Multia kommun, som inte gränsar till Jyväskylä stad och dit det från Jyväskylä är ca 65 kilometer. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att en närliggande kommun inte kunde definieras uteslutande så, att det endast kunde vara frågan om en grannkommun, en kommun som geografiskt gränsade till hemkommunen. En närbelägen kommun kan vara en kommun som från funktionell synpunkt är en närbelägen kommun, vilken skall bestämmas så, att hänsyn tas till behovet av sådan allmänt tillgänglig service som inte står till buds i boendekommunen eller grannkommunen. Inte ens i dessa fall får avståndet dock vara oskäligt långt. Till följd av sitt läge och avstånd från Jyväskylä stad ansågs Multia kommun inte vara en sådan närbelägen kommun till Jyväskylä stad att resorna dit skulle ha hört till den skäliga färdtjänst som staden var skyldig att ordna.

HFD:2006:38
En gravt handikappad persons arbetsresor från hemmet i Järvenpää ända fram till arbetsplatsen i Vanda var sådana resor till en närbelägen kommun för vilka kommunen skulle ordna färdtjänst enligt lagen om service och stöd på grund av handikapp.

HFD:2006:15
När en gravt handikappad person med anlitande av en personlig hjälpare hade fått serviceboende ordnat i sitt hem, vilket är en avgiftsfri specialtjänst i anslutning till serviceboende, skulle kommunen även sörja för de åtgärder som utbetalningen av hjälparen lön förutsatte, då den handikappade personen själv var oförmögen till detta.

HFD:2005:6
Social- och hälsovårdsnämnden hade beslutat ordna en gravt handikappad persons serviceboende med hjälp av stöd för närståendevård, tillfällig familjevård, arbets- och/eller dagverksamhet samt hemservice. Den gravt handikappade personens mor hade inte längre gått med på att vara närvårdare enligt socialvårdslagen. Till denna del hade den svårt handikappade personens serviceboende således inte ordnats på det sätt som avses i 8 § 2 mom. i lagen om service och stöd på grund av handikapp och 10 § i förordningen om service och stöd på grund av handikapp.

HFD:2004:70
När en gravt handikappad person i anslutning till serviceboende och som en service som kommunen hade särskild skyldighet att ordna hade beviljats en personlig hjälpare för boende i hemkommunen, gällde rätten till personlig hjälpare inte boende i Florida under en del av året. Till denna del var den service som den personliga hjälparen representerade en service som inte hörde till serviceboendet och därför var ett stöd som var beroende av kommunens anslag.

HFD:2004:69
Med beaktande av vad som i läkarutlåtanden och övriga handlingar framgick om en mentalvårdspatients sjukdom och behov av hjälp, skulle patienten enligt 11 § i förordningen om service och stöd på grund av handikapp (handikappserviceförordningen) betraktas som en gravt handikappad person, som på grund av sin sjukdom fortlöpande och i särskilt stor utsträckning behöver en annan persons hjälp för att klara av sina dagliga sysslor. Patienten ansågs emellertid inte vara i behov av kontinuerlig anstaltsvård. Då man även beaktade 5 § 2 mom. i mentalvårdslagen var kommunen med stöd av 8 § 2 mom. i lagen om handikappservice skyldig att ordna sådant serviceboende som den psykiatriska patienten behövde.

HFD:2004:67
Social- och hälsovårdsnämnden kunde avslå ansökan som en synskadad hade lämnat om ersättning av anskaffningsutgifterna för en i och för sig nödvändig tandemcykel, med beaktande av en utredning över de anslag som kommunen hade reserverat för handikappservice och det faktum att anslagen var riktade så att de särskilt skulle stöda arbete, studier och sådan verksamhet som hänför sig till eller ingår i varje kommuninvånares dagliga liv.

HFD:2003:101
En gravt handikappad persons ansökan om färdtjänst för arbetsresor kunde inte avslås på den grunden att personer som får ålderspension inte beviljas färdtjänst för arbetsresor.

HFD:2003:10
En gravt handikappad sökande som var bosatt i Kankaanpää hade sökt ersättning för arbetsresor från sin hemkommun till Helsingfors. Med beaktande av avståndet mellan Helsingfors och Kankaanpää stad, betraktades Helsingfors inte som en till Kankaanpää stad närbelägen kommun enligt 4 § 2 mom. förordningen om service och stöd på grund av handikapp. Då även bestämmelserna i den nämnda förordningens 4 § 3 mom. beaktades var Kankaanpää stad således inte skyldig att ordna den ansökta färdtjänsten för resor till Helsingfors stad, som låg utanför hemkommunen och de närbelägna kommunerna, och inte heller skyldig att ersätta kostnaderna för transport i form av färdtjänst enligt 8 § 2 mom. lagen om service och stöd på grund av handikapp, även om resorna företas med egen bil.

HFD:2002:18
Social- och hälsovårdsnämnden kunde ersätta den sökandes kostnader om 40 000 mark för anskaffning av bil till ett belopp av 5 000 mark som kommunens budget medgav, då det gällde anslagsbundet ekonomiskt stöd och då det inte hade framkom-mit att kommunen skulle ha försummat sin allmänna skyldighet att ordna tjänster.

HFD 1.2.2000 L 181
Ersättning av kostnader för anskaffning och montering av nödvändiga hjälpmedel till en paketbil som en handikappad person hade anskaffat kunde inte helt avslås på den grunden att kommunens grundskyddsnämnd ansåg den personbil som den handikappades familj redan förfogade över vara tillräcklig för transport av den handikappade eller på den grunden att grundskyddsnämnden hade avvikit från ansökan och beviljat ersättning till hjälpmedel för montering i denna personbil.

HFD 15.3.1999 L 442
En dement åldring som bodde på ålderdomshem och måste ledas för att kunna gå och som kunde röra sig ute i rullstol endast med andras hjälp ansågs vara en i 8 § 2 mom. lagen om service och stöd på grund av handikapp avsedd gravt handikappad, för vilken skälig färdtjänst skulle beviljas då den transport som ålderdomshemmet tillhandahöll endast stod till buds under tjänstetid och således inte täckte åldringens behov av transport.

HFD 3.9.1999 L 2307
Kommunen kunde inte avslå ansökan om färdtjänst för ett svårt utvecklingsstört och gravt rörelsehandikappat femårigt barn med hänvisning till barnets ålder, grad av utvecklingsskada och det faktum att barnet självt inte kan definiera sitt behov av tjänster.

HFD 2.9.1998 L 1697
En synskadad person som lider av diabetes ansågs behöva mobiltelefon för att klara sina dagliga sysslor.

HFD 30.9.1998 L 2107
Heinola stad var inte skyldig att ordna färdtjänst för en gravt handikappad för resor till Helsingfors och Kouvola.

HFD 16.11.1998 L 2524
Med hänsyn till den samverkan som övervikt (200 kg), förslitna knän och astma i lungorna har för rörelseförmågan ansågs en person vid bedömningen av sitt behov av färdtjänster vara en sådan gravt handikappad som avses i 8 § 2 mom. lagen om service och stöd på grund av handikapp och 5 § i motsvarande förordning.

HFD 1.12.1998 L 2679
Kommunen hade rätt att få ersättning av en annan kommun för kostnader av färdtjänst och serviceboende till en invånare i den sistnämnda kommunen. Omröstning 4-4.

HFD 21.12.1998 L 2876
Färdtjänst enligt lagen om handikappservice kunde inte beviljas för resor som företas på arbetsgivarens förordnande för att sköta arbetsuppgifter.

HFD 12.9.1997 L 2218
Ansökan om ekonomiskt stöd för handikappad kunde inte avslås utan behovsprövning enbart därför att kommunen inte hade reserverat några anslag för stöd som ges efter prövning.

HFD 31.12.1997 L 3402
Till den del som en studerande i en yrkesläroanstalt i sin hemkommun inte av läroanstalten hade fått tillräckliga tolktjänster för sina studier, var social- och hälsovårdsnämnden i hemkommunen skyldig att ordna tjänsterna med stöd av lagen om handikappservice.